"hej vill du leka med mig?"

idag har jag frågat en person som jag inte känner men som jag träffar då och då på jobbet och som jag tycker verkar skoj och trevlig om hon ville hänga med ut i helgen. lite sådär som när man var liten, "hej vill du leka med mig?". fast känslan var snarare "åh nej nu kommer hon tycka jag är skitkonstig och tänk om hon missförstår och tror jag stöter på henne?". sen tänkte jag whatthefuck, hon får tro vad hon vill. för JAG tycker ju att hon verkar skoj och trevlig och hur ska jag lära känna henne om jag inte frågar? oavsett vad hon trodde så hade hon andra planer. men blev glad. och hur fånig jag i stunden än kände mig tyckte jag samtidigt att jag var coolast och modigast i världen.