det är inte ofta jag tänker på den, graviditeten som inte blev. som jag inte vet om jag ska klassa som "kemisk", "avstannad" eller som ett "missfall". inte för att det spelar nån roll heller, i alla fall inte för mig. den är bara den som inte blev.
fast idag tänkte jag på den, när jag såg en annans count-down. hade graviditeten som inte blev fått fortsätta att vara så hade det varit tre månader kvar nu.
det gör mig inte ledsen. det känns bara märkligt och abstrakt. och det är lustigt att det som borde vara mitt livs största frågetecken, det "om" som borde gnaga och tära, har blivit en tanke som hastigast flyger genom huvudet för att sedan, som en axelryckning, försvinna igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar