bävar

imorse på väg till jobbet sköljde ledsnaden och ångesten in över mig med fördjupad kraft. så jag ringde min man och sa att vi måste ha Det Där Samtalet. exakt vad samtalet ska handla om vet jag inte riktigt. men jag tror att jag behöver få tydliga besked om hur han förhåller sig till vissa saker, för att utifrån detta fundera över hur jag respektive vi ska gå vidare med det här.

det är så typiskt. när man mest behöver varandra ställs annat på sin spets som gör att vi:et potentiellt också kan vara ett problem. som om man inte hade nog med sådana från början.

jag hoppas så klart att samtalet stärker oss i vår visamhet. jag tror inte på allvar att "vi" är ett problem. det hindrar emellertid inte att jag just nu sitter på jobbet och bävar.