har ingen lust att gå ur sängen, ingen lust att gå till jobbet. ligger kvar i sängen och känner stressen rusa genom kroppen. tvingar mig upp, tvingar mig till att äta frukost, pressar i mig en macka trots risken för kräkillamående är överhängande. har ingen lust att klä på mig. samtidigt har jag ingen lust att vara hemma heller. så jag äter frukost, klär på mig och går till jobbet och på vägen till jobbet tänker jag att så mycket stress och oro som rusar runt i min kropp nu är det väl högst osannolikt att progesteronet eller vadfandetdärjäklagravvehormonetnuheter har en chans mot allt stresshormon.
sånt tänker jag när jag går till jobbet och det gör mig ännu mer stressad och deppig och jag funderar på att gå in till chefen och grina lite, sen till administratören och grina lite mer och sen sjukskriva mig resten av veckan. men jag orkar inte göra mer drama heller, det klarade jag så bra förra veckan.
istället städar jag skrivbordet. det har jag inte heller nån lust till, men det går i alla fall på rutin.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar